Vilken succé vi gjorde igår! Min prins skällde knappt en tiondel av det han gjorde förra gången, och jag är så nöjd! Alla var jätte imponerade, inte minst instruktören. Hon bara gapade av förvåning och sa något i stil med "Jisses du har gjort ett bra jobb. Du måste ha jobbat jätte hårt med honom, för så här fort trodde jag inte det skulle gå". Hon tyckte också att man kunde se att han börjat ty sig väldigt mycket till mig och är väldigt uppmärksam på mig. Det har jag också märkt, men det är kul att det syns.
Vi har faktiskt jobbat varje dag, varje gång vi har gått ut och träffat hundar. Emellanåt har jag varit helt slut. Men det är så skönt när man märker att det ger resultat. Redan första veckan hittade jag hans tröskel för överstimulering, och i förra veckan hittade jag hans tröskel för understimulering. Jag var så trött och orkade knappt göra något den dagen. Då började han tugga sönder en filt som uppfödaren skickade med. Sedan när det åter igen var en normal dag så lämnade han den ifred.
När jag tänker på hur min prins beter sig så tror jag att det är bra att han flyttade till någon med hunvana (när det blev ett sånt miljöombyte) eftersom han hunnit bli så inbodd hos uppfödaren -jag tog honom när han var 5 månader först. Det är så lätt att göra fel med honom om man inte klarar av att läsa honom rätt. Jag är ingen expert, men jag märkte ändå väldigt fort att jag alltid måste vara lugn i alla situationer, annars stressar han lätt upp sig. Exempelvis när han skäller på andra hundar så försökte jag först avleda med att peta till honom lite så han skulle "komma av sig" och titta på mig. Det fungerade första gången, sedan blev han bara ännu mera uppvarvad av att jag petade på honom. Så jag fick byta strategi till att vara den som upptäcker den andra hunden först för att på en gång ge honom något annat att göra, och sedan när han upptäcker den andra hunden berömma lugnt och ge honom godis. 8 av 10 hundar skäller han inte på idag. Börjar han ändå skälla så får jag helt enkelt sitta med honom tills han ugnat ner sig.
Oj, nu blev det lite hoppigt. Vill bara berätta hur det går för oss och alla framsteg min prins gör. Det glädjer mig väldigt mycket.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar