Halvårsdag

Det gick jätte bra på valpkursen. Det går väldigt bra annars också. Det är sällan han blir helt hyseriskt skällande på andra hundar. Det är dom som han ska fram och hälsa på, men som jag vill att han ska sitta fin och be om lov först. Men även där kan han tillslut fokusera på mig en stund, även fast han ännu tycker det är svårt. På våra promenader har vi inga större problem längre. Hundar på avstånd bryr han sig inte om, och ser han lite för intresserad ut så kallar jag bara in honom och kastar en godis som han får söka istället. Passerande hundar går också väldigt bra. Även om han skäller ibland, men jag kan tysta honom. Det gör så himla mycket! Jag fick återigen höra vilket fint jobb jag gjort med honom på valpkursen. Han kunde till och med ligga ner när inget hände den här gången. Det var en stolt matte som nöjt släpade hem den trötta prinsen efter kursen.

Jag och Mi firade brödernas halvårsdag igår. Promenad, bus och tårta. De kommer bra överens och det är jätte kul. Vi anmälde oss till en fortsättningskurs i vardagslydnad tillsammans igår också. Så bröderna bus ska gå kurs ihop! Kommer bli jätte roligt.

Inga dåliga väder

En mulen dag hindrar inte oss från att bege oss ut i skogen!

Storkillen

Idag åkte jag och prinsen till t-centralen och gick upp vid sergelstorg. Så nu har han fått en inblick i centrala stan också. Han var mest nyfiken på duvorna, men han skällde bara några gånger. Matte var jätte förvånad. Vi har lite knäpp-dagar när inget riktigt vill fungera emellanåt, men för det mesta så flyter det på väldigt bra. Ensam träningen går bra den också. Det underlättar mycket i vardagen, även fast det inte är nå långa stunder vi pratar om.

Mätte min prins igår och han ligger på 50cm nu, och 15kg. Storkillen!

Vi har valpkurs på torsdag. Ska bli spännande att se utvecklingen. Vi hade i läxa att lära valparna ett nytt trick. Jag har lärt honom att rulla en boll med nosen. Frågan är bara om han kommer kunna göra det med en massa hundar runt omkring?!

Myrsteg i rätt riktning

Våra dagar är oftast ganska händelserika eftersom jag utnyttjar varje dag till att träna på att åka buss, tunnelbana, träna passivitet, ensamträning, miljö, kontakt, skapa en bra relation, och givetvis att passera andra hundar. Idag har vi dock tränat på att inte göra något alls. Jag ägger in lite såna dagar också, och det går också väldigt bra. Jag har varit så trött idag att jag knappt vetat vad jag gjort, men han är lugn och fin.

När det gäller andra hundar så tycker jag se mig en ny skillnad. Förutom det första som jag märkte redan för en och en halv vecka sedan, att han inte tokskäller på hundar på avstånd, så tycker jag att han nu börjar vara betydligt mer kontaktbar även när det är en hund nära och han hunnit börja skälla. Jag har övat in lite kommandon, och han är inte så fixerad längre utan lyssnar på mig när jag säger att han ska sitta. Han verkar kunna bryta lättare och söka kontakt. Vi har en bit kvar, men det är kul med små myrsteg i rätt riktning. Jag kunde i förrgår leda honom förbi två hundar som passerade oss på samma sida gatan, och igår fick jag honom att gå på sidan när vi passerade en hund på samma skogsstig. Vi har till och med åkt tunnelbana med andra hundar i samma vagn precis bredvid oss utan att han har skällt.

Jag tycker miljöträning är så kul. Igår var jag på kurs. Jag tog med mig prinsen och det gick jätte bra. Två av det två och en halv timme långa kurstillfället låg han och sov. I förra veckan tog jag med honom till hamnen nära slussen och han fick bekanta sig med båtar. Han var dock inte så intresserad av dom utan ville ner i vattnet. Det fick han inte, så han var något frustrerad på mig emellanåt. Det är kul att se att han är så orädd och nyfiken av sig som han är.

Farliga hundraser

Sedan Danmarks nya lag som förbjuder 13st raser som anses vara "farliga" hundraser trädde i kraft förra sommaren har det debatterats mycket. Folk har skrikit i protest och jublat av lycka. Jag kan tycka att det är bra att man uppmärksammar de problem som finns med hundar i dagens samhällen, däremot tror jag att det kan vara aningen naivt att låta problemen gå ut över några raser. Det har pratats om en sorts hundägarlicens för "farliga" hundraser. Den skulle då främst användas för de hundar som fått rykte om sig som kamphundar, men även hundar som rottweiler och dobermann står högt på den listan. Min åsikt är att om vi skulle införa en sådan lag eller regel som reglerar vem som är lämplig hundägare så borde den få gälla alla raser. En farlig hund av kamphundssort hörs mer, syns mer, är starkare och kan därigenom tillfoga betydligt mer skada än en farlig knähund, som man lätt håller tillbaka i kopplet, men i grund och botten är det ändå liknande problembild.

Är vissa hundraser farligare än andra? Enligt Linda Atmer (biolog och forskare) så är svaret nej. Hon höll en föreläsning för några år sedan som berörde ämnet och hon menar att det inte finns hundraser som är farligare än andra. Däremot vill hon upplysa att vissa hundraser pekas ut med fler problembeteenden än andra och att det kan vara viktigt att tänka på. Anledningen till rasskillnaderna är jätte svår att påvisa, mest troligt rör det sig om många olika faktorer. Hundägare som använder sig av straffbaserad och aggressiv hundträning ökar risken för aggressioner hos hunden, det finns forskning som visat det. Vore inte en liten intressant tanke att ägaren automatiskt använder sig mer av dominansmodellen när de skaffar en ras som har rykte av sig att vara tuff, av ren säkerhetsprincipen så att hunden bannemej inte ska bli hund/folkilsken och absolut ska uppföra sig korrekt. Det skulle innebära en ond cirkel som föder ännu hårdare metoder från ägaren om hunden visar tecken på ilska (vilket man felaktigt kan tolkar osäkerhet som), som nu på riktigt börjar bli orolig för att hunden är aggressiv, som i sin tur leder till en hund med ännu fler aggressioner osv. För att ha det i klartext; jag har inte hittat något vetenskapligt underlag för denna "cirkel", utan det är bara jag själv som funderat kring detta.

Som avslutning vill jag säga att jag tror att människan själv skapar "farliga" hundar inom alla raser och många av de hundproblem som finns i dag genom att inte veta hur man hanterar hunden och att inte vara pålästa. De har ingen aning om vad rasen avlats fram för (vakt, jakt, vallning etc) och vilka egenskaper det medför. De har inte heller alltid ett syfte med sina hundköp, vilket kan skapa problem i form av understimulering vilket i sin tur kan yttra sig i hyperaktivitet och aggressivitet bland annat.

Träning med resultat

Vilken succé vi gjorde igår! Min prins skällde knappt en tiondel av det han gjorde förra gången, och jag är så nöjd! Alla var jätte imponerade, inte minst instruktören. Hon bara gapade av förvåning och sa något i stil med "Jisses du har gjort ett bra jobb. Du måste ha jobbat jätte hårt med honom, för så här fort trodde jag inte det skulle gå". Hon tyckte också att man kunde se att han börjat ty sig väldigt mycket till mig och är väldigt uppmärksam på mig. Det har jag också märkt, men det är kul att det syns.

Vi har faktiskt jobbat varje dag, varje gång vi har gått ut och träffat hundar. Emellanåt har jag varit helt slut. Men det är så skönt när man märker att det ger resultat. Redan första veckan hittade jag hans tröskel för överstimulering, och i förra veckan hittade jag hans tröskel för understimulering. Jag var så trött och orkade knappt göra något den dagen. Då började han tugga sönder en filt som uppfödaren skickade med. Sedan när det åter igen var en normal dag så lämnade han den ifred.

När jag tänker på hur min prins beter sig så tror jag att det är bra att han flyttade till någon med hunvana (när det blev ett sånt miljöombyte) eftersom han hunnit bli så inbodd hos uppfödaren -jag tog honom när han var 5 månader först. Det är så lätt att göra fel med honom om man inte klarar av att läsa honom rätt. Jag är ingen expert, men jag märkte ändå väldigt fort att jag alltid måste vara lugn i alla situationer, annars stressar han lätt upp sig. Exempelvis när han skäller på andra hundar så försökte jag först avleda med att peta till honom lite så han skulle "komma av sig" och titta på mig. Det fungerade första gången, sedan blev han bara ännu mera uppvarvad av att jag petade på honom. Så jag fick byta strategi till att vara den som upptäcker den andra hunden först för att på en gång ge honom något annat att göra, och sedan när han upptäcker den andra hunden berömma lugnt och ge honom godis. 8 av 10 hundar skäller han inte på idag. Börjar han ändå skälla så får jag helt enkelt sitta med honom tills han ugnat ner sig.

Oj, nu blev det lite hoppigt. Vill bara berätta hur det går för oss och alla framsteg min prins gör. Det glädjer mig väldigt mycket.